Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken hos medelålders kvinnor i Sverige. Det går att upptäcka sjukdomen genom hälsoundersökningar med mammografi (screening) och påbörja behandling i tidigt skede för att förbättra prognosen och bibehålla livskvalitet. Cirka 600 000 kvinnor undersöks årligen med Mammografi screening inom det nationella programmet. Dock är det mellan 13 % och 31 % kvinnor, som inte deltar i mammografiscreening. Effekten på dödligheten beror på deltagarfrekvensen, så därför är det viktigt att sträva efter att uppnå hög deltagande grad inom screening.

The efficacy of screening for breast cancer with mammography has been a subject of controversy during the last decades. However, the general opinion is now that screening reduces mortality in breast cancer (Zackrisson, 2006). It is nevertheless important to weigh the efficacy against the harm and costs associated with screening. Cost-utility and cost-effectiveness analysis of screening have generally failed to incorporate side effects such as anxiety and discomfort related to screening tests and the following diagnostic tests (Gyrd-Hansen, 2000). This study seeks to include such side effects in a cost-utility analysis.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder på cancer.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder på cancer.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar allt fler kvinnor världen över, men samtidigt minskar antalet dödsfall på grund av säkrare diagnostiska metoder och behandlingsmöjligheter. Utöver konventionell mammografi har MR-mammografi vuxit fram och är idag en etablerad metod inom bröstcancerdiagnostiken. Syfte: Syftet är att belysa MR-mammografins betydelse för kvinnor som undersöks i avseende att utesluta eller upptäcka bröstcancer. Metod: Examensarbetet genomfördes i form av en litteraturöversikt där forskningsmaterial ur vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Kvinnor med förhöjd bröstcancerrisk gynnas av att genomgå MR-mammografi.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients? experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Norrbottens läns landsting står inför en övergång från analog till digital mammografi. I och med att det här ämnet är så aktuellt just för norrbottens läns landsting så tyckte jag att det vore intressant att fördjupa sig i ämnet. Jag ville göra en jämförelse mellan dessa båda tekniker när det gäller stråldos, bildkvalitet och diagnostisk säkerhet. För att uppnå mitt mål har jag använt mig av litteraturstudie vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Då jag skulle skriva om utrustningen använde jag mig av litteratur och Internet.

Tidigare forskning visar att mammografiscreeningar bidragit till en ökad överlevnad i bröstcancer tack vare tidigt upptäckt av sjukdomen. Dock fanns det ett område inom vilket mammografi hade begränsad diagnostisk förmåga. Det var körtelrik bröstvävnad där cancer kunde döljas för bildgranskade radiologer. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om digital brösttomosyntes kan förbättra detektion/sensitiviteten för bröstcancer, särskilt i täta bröst, och på så sätt bidra till att minska antalet intervallcancrar. Som metod valdes att göra en evidensbaserad litteraturöversikt grundad på kvantitativa studier.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.